Myskväll med mig själv

Idag är Lars ute och roar sig med sina vänner, jag är hemma och slökollar på tv. Tänkte plocka och diska men känner att jag inte varken vill eller orkar.
Idag har Alva faktiskt tagit stora steg i utvecklingen. Hon går frammåt med läragåvagnen utan att vi håller i henne. Alva har faktiskt aldrig tagit sig fram på egen hand förut, så det är ett STORT steg för henne.
Snart kanske vi har en gående tös här hemma. Fast det kan ju ta tid också innan hon har balans nog och innan hon vågar släppa, men kul är det!

Här har vi lite spegellek:

Jag hoppas att hon går av egen kraft imorgon, för då kommer jag absolut inte missa ögonblicket. På måndag börjar jag jobba, och det finns stora risker för att jag kommer missa när hon tar sina egna första stapplande steg. När hon säger sitt riktiga första ord, eller när hon lär sig pricka skeden (med mat på) in i munnen. Kommer sakna tiden hemma jättemycket.
MEN det ska bli jättekul att jobba också. Jobba med nya kollegor, nya barn och på en ny förskola. Jag kan inte ha bättre framtidsutsikter än vad jag har, och jag längtar tills det sätter igång. Det är med blandade känslor som jag cyklar till jobbet på måndag.
Men jag har ju världens bästa familj att komma hem till :)