Äntligen är vi fyra i familjen!

Vi har väntat och väntat, länge, länge på att lillasyster skulle komma, och tillslut, på kvällen den 8:e januari kände jag att de onda sammandragningarna bara blev starkare. Vi gick och la oss tillslut även om jag kände att det drog ihop sig.. Somnade någon gång vid 2 tiden på natten, vaknade ett par ggr under natten av att jag fick några värkar som gjorde väldigt ont, men jag var så trött att jag somnade direkt efter. 

Exakt kl 6 vaknade jag av en väldigt kraftig värk. Gick på toa, och exakt 4 minuter senare fick jag en till. Lars sov fortfarande, och när jag fick ytterligare en värk till efter 4 minuter förstod jag att det var idag, den 9:e januari som lillan skulle födas.

Väckte Lars och Alva, ringde mamma och sen till syster som hjälpte till att få iväg Alva till mamma. Vi ringde också till förlossningen och berättade att vi var på gång. Allt eftersom tiden gick hemma fick jag bara ondare och ondare och starkare och starkare värkar som kom allt tätare. Ca kvart i 8 var vi på plats vid förlossningen och allt började. Precis som förra gången hade jag väldigt svårt att komma ner på rygg.. Den här gången gick det visserligen bättre så de kunde göra sina undersökningar.. Det konstaterades att jag redan var öppen 7-8 cm och att allt verkade gå väldigt snabbt. 

Efter en stund kände jag att jag inte kunde hålla emot längre utan skulle behöva krysta.. Då var jag fullt öppen och barnmorskan gav mig lustgas. Jag fick tillåtelse att stå på knäna i sängen, eftersom värkarna gör så ont bak i ryggen. Lars var ett väldigt stöd som masserade min rygg hela tiden..

Efter ett ganska kort krystarbete föddes lillasyster 09.20, vi såg direkt att det var en liten Greta.

Det tog ett par timmar innan jag kunde slappna av, då jag blödde en del efteråt och fick göra endel onda undersökningar, men tillslut löste sig allt och vi fick äntligen ringa till familjen och berätta! 

Och vi fick den där efterlängtade mackan.. Det är den godaste mackan man kan äta!

Vi fick stanna kvar på BB eftersom Greta hade lite bajs i fostervattnet. Men det var ingen fara med det. 

På eftermiddagen kom storasyster och hälsade på oss och sen åkte Lars och Alva hem igen.

Idag är Greta redan en vecka gammal! Det går så otroligt fort!!